Riksförbundet EKHO 

- kristna hbtq-personer

 

Stora Badhusgatan 6

411 21 GÖTEBORG

Kontakt: info@ekho.se

  Vanliga frågor  
Vanliga frågor
Är EKHO en egen församling? Varför behövs en kristen hbtq-förening?

EKHO är en ekumenisk förening, inom föreningen finns en mängd olika traditioner och kyrkotillhörigheter. Vi välkomnar medlemmar från alla kyrkor och vi läser och tolkar Bibeln på olika sätt. Många söker en gemenskap där de får vara sig själva, det är viktigt att kunna utbyta erfarenheter med andra i liknande situation. Vi vill också förändra attityderna mot hbtq-personer inom kyrkan och genom EKHO kan vi samarbeta mot det målet. Det kan vara ett sätt att stärka sin identitet och öka representationen av hbtq-personer i det ideella arbetet, bland förtroendevalda och kyrkvärdar, i styrelserum och kyrkoråd och bland anställda. EKHO är inte en egen församling och har ingen egen teologi, utan vår målsättning är att kristna hbtq-personer ska kunna leva kvar i sina församlingar och finna stöd för detta hos EKHO. När vi firar gudstjänst eller mässa tillsammans med en församling eller kyrka, firar vi enligt den kyrkans ordning.

Varför deltar EKHO i Pride-festivaler/parader?

I grund och botten handlar vårt deltagande om att manifestera alla människors rätt till kärlek, sexualitet, identitet, kön och könsuttryck. Vi grundar vårt deltagande i vår tro på att Gud skapat oss till dem vi är, utan att vi ska behöva dölja, förminska eller förtrycka hela eller delar av oss själva. Att manifestera är vi inte ensamma om, inte heller att paradera. Med Jesus som förebild när han tågade in på Jerusalems gator för att visa på det som inte var norm. För vem kommer ridandes på en åsna om hen säger sig vara en kung? Jesus var en normbrytare som stod upp för den förtryckte. Och vi går inte i tågen endast för oss själva; vi går där för alla som genom historien inte fått, inte vågat eller som inte kunde. Vi går där för alla människor i kristna sammanhang som varje dag möter fobi och förtryck.  Med stolthet går vi i Pride-parader runt om i Sverige - slå följe med oss någon gång, vet ja! Happy Pride!

Nu pratar alla kyrkor om hbtq, tänk om fler då kommer bli hbtq-personer?

Ibland möter vi i EKHO föreställningen om att homosexualitet skulle kunna “smitta”, i brist på bättre uttryck. Att om en församling skulle börja uttrycka att hbtq-personer är välkomna skulle det leda till att fler börjar reflektera över sin identitet och överväga att “bli” hbtq-personer. Men det är inte så det fungerar.

Sexuell läggning är något som vi inte kan välja. Det är en del av identiteten, personligheten och avgörande för hur vi lever i våra relationer. Vår sexualitet och identitet kan förändras genom livets gång, men inte av viljekraft eller genom att tillgodogöra sig information. Det som däremot kan skapa en känsla av att fler kommer ut är att fler människor känner sig tillräckligt trygga och älskade för att våga berätta. Och det är något gott.

Ska kristna verkligen ta upp sådana här frågor med barn och ungdomar?

Många inom EKHO-rörelsen har egna erfarenheter av att växa upp i församling och upptäcka att en är hbtq-person. Ofta sker det redan som barn eller i tidiga tonåren. Därför är det vår starka övertygelse att information  och samtal om hbtq måste erbjudas barn och unga. Många har lidit i det tysta och barn och unga gör det än idag. Det är inte lätt att berätta om en inte har några ord för det en känner. Och det är ännu svårare om upplevelsen finns av att det en känner är fel och synd–något skamfyllt som inte går att prata om.

Barn som växer upp idag måste få det stöd de behöver från omgivningen. Både för unga hbtq-personers skull, men också för att barn och unga ska kunna förstå sin omvärld och de hbtq-personer de själva har som närstående i sina liv.

Vad är en regnbågsfamilj?


En regnbågsfamilj är en familj som på något sätt inte följer normen ”mamma-pappa-barn”. Exempelvis en familj med två mammor eller två pappor. Sådana familjer finns förstås överallt, även i kyrkan.

Varför pratas det så mycket om att "komma ut"?

Begreppet ”komma ut” innebär att på något sätt berätta om en sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck som inte passar in i normen. ”Att komma ut ur garderoben” blir en liknelse för att sluta gömma sig och bli befriad från hemlighetsmakeriet som många tvingats till. Många vill dela med sig av sin berättelse både för att själv kunna bearbeta upplevelsen, men också för att stötta andra som kanske ännu inte vågat ta steget. 

Vad ska jag tänka på om någon i min närhet kommer ut för mig?

Att få ta del av någons komma-ut-process är ett stort förtroende. Gläd dig över förtroendet. Ifrågasätt inte utan lyssna och bekräfta. Är du rädd för att ställa fel frågor? Säg det. Om personen vill att det ska vara en hemlighet, bevara den.

Stötta, krama och fortsätt prata med personen. Sök gärna mer information på nätet eller i böcker, men kom ihåg att allt som skrivs om hbtq inte alls representerar alla hbtq-personer. Om du själv känner att det är svårt och smärtsamt är det viktigt att du bearbetar dessa känslor med någon annan än din närstående. Detta är särskilt angeläget om det är ditt barn som berättar att den är hbtq-person. Det är okej att smärtsamma känslor kommer upp, men sök samtal med utomstående för att inte riskera att dina tankar skadar förtroendet och relationen. Ditt barn eller din närstående kommer minnas för resten av sitt liv hur du bemötte hen, så gör det med stor omsorg och kom ihåg att det aldrig är försent att säga förlåt om du i efterhand önskat att du reagerat annorlunda. Kontakta EKHO om du vill ha hjälp att hitta en själavårdare eller samtalskontakt just där du bor.

Vem kan vara medlem i EKHO?

Alla som delar EKHOs värdegrund eller vill stötta EKHOs arbete är välkomna som medlemmar! Du behöver inte definiera din identitet eller tro på något särskilt sätt. Många av våra medlemmar är kristna hbtq-personer, andra är vänner, familjemedlemmar och kollegor. Bland våra medlemmar finns också präster, pastorer och andra som vill fördjupa sig i hbtq-frågor och ta del av vår verksamhet. Om du vill stötta EKHOs arbete och tror på en kyrka som står för mångfald och allas lika värde – varmt välkommen som EKHO-medlem!

Hur ser EKHOs verksamhet ut?

Eftersom verksamheterna i de olika lokalföreningarna oftast bygger på de egna medlemmarnas engagemang och initiativ skiftar den både mellan föreningarna och över tid. Lokalt arrangeras bland annat gudstjänster, föreläsningar och samtalsträffar, liksom läger och konferenser för alla EKHO-medlemmar i landet. Lokalföreningarna brukar lägga upp delar av sin verksamhet här på hemsidan, på Facebook och i sina respektive medlemsutskick. Du kan också kontakta din förening för mer information eller om du vill engagera dig!

Varje lokalavdelning drivs av en ideell styrelse, som i sin tur har representanter i EKHOs riksförbund.

 

Hur går det ihop att vara kristen och hbtq-person?

Det går alldeles utmärkt att vara kristen och hbtq-person. Vi är en del av Guds goda skapelse som en återspegling av Guds gränslösa normbrytande kärlek och identitet. De texter som används mot hbtq-personer talar i sin historiska kontext om helt andra ting än om det vi idag känner igenom som hbtq och samkönade kärleksrelationer. I Bibeln finns också texter som bekräftar hbtq-personer och som kristna hbtq-personer under lång tid läst och känt igen sig i.

Jag är homosexuell men är osäker på om jag vill leva i en samkönad kärleksrelation. Har jag en plats i EKHO?

EKHO står för att varje person ska kunna leva sitt liv och kunna glädja sig åt sin kärlek, sin identitet och sina relationer med människor och med Gud. EKHO ställer däremot inte krav på någon kring hur en ska leva, vi är ekumenisk förening med olika syn på tro och samlevnad. Du måste inte ha kommit fram till några färdiga svar. Men EKHO kan vara platsen där du kan ställa dina frågor och reflektera över kristen tro, hur du vill leva och vem du älskar. Och få stöd av andra som gjort en liknande resa, du är inte ensam.

Hur ser EKHO på celibatet? Är det ett alternativ för homosexuella?

För att celibatet ska kunna ses som en gåva är det viktigt att säga att den får tas emot som en sådan oberoende av sexuell läggning. Celibatet får inte bli något som läggs på en människa utifrån, varken genom förväntningar, direkt eller indirekt tvång. Den som är kallad till celibat måste uppfatta det som ett fullt ut levbart liv och inte som det enda alternativet för någon älskar personer av samma kön. Celibatet är en gåva från Gud för de som känner kallelsen, så också gåvan att få leva i en kärleksrelation, oavsett kön eller sexuell läggning.

Varför måste ni prata så mycket om er sexualitet? Det gör ju inte heterosexuella!

Alla pratar om sina liv. Det gör även heterosexuella. Men om en kvinna berättar om vad hon och hennes man gjorde i helgen så är det ingen som uppfattar det som något som handlar om sexualitet – eftersom det följer normen, det vi förväntar oss. Men om kvinnan berättar om sin fästmö så tycker folk att hon tjatar om något som har med sexualitet att göra – trots att hon bara pratade om utflykten de gjorde tillsammans.

För många hbtq-personer är det viktigt att kunna vara öppna och bli bemötta med respekt och att kunna vara en självklar del i gemenskapen. Det handlar inte om sex i första hand, utan om relationer och ömsesidig kärlek. EKHO vill bygga en kyrka där alla kan vara öppna och på ett självklart vis kunna dela sitt liv med resten av församlingen.

Vad betyder "hen"?

”Hen” är ett könsneutralt pronomen. Andra vanliga pronomen är t.ex. hon, den och han. En del personer föredrar "hon", andra "han" och vissa "hen". Ens pronomen är en del av hur en person uppfattar sig själv och vill bli uppfattad av andra, och det är av oerhörd vikt att respektera sina medmänniskors pronomen. Det säkraste sättet att få reda på någons pronomen är att respektfullt fråga, det är inte alltid det syns vilket pronomen någon är bekväm med. Särskilt för transpersoner är det mycket smärtsamt att bli tilltalad med fel pronomen. Att respektera personens valda pronomen är en självklarhet och rent hyfs.

Om det känns svårt att använda hen som pronomen handlar det oftast om att lära sig ett nytt ord och det blir lättare om du tränar. Öva! ”Hen” går också alldeles utmärkt att använda när en inte vet om den framtida ärkebiskopen är en man eller kvinna, istället för det mer klumpiga ”han eller hon”. På många andra språk finns det könsneutrala pronomen sedan länge, så det är inga konstigheter med att svenskan också nu har det. Hen är inte heller ett särskilt nytt påfund, utan förekom första gången i en tidningsartikel på 60-talet.

Vill du veta mer om hbtq eller undrar över något särskilt ord? Här hittar du en ordlista!